DN kultur 15.3.2012 sid 21 i pappersupplagan refererar till denna artikel (publicerad 25.10.2011) i rutor om kost och miljö. Tyvärr har det uppfattats som att författaren utan kommentarer rekommenderar medelhavskost.

De viktigaste kostråden hur hälso- respektive miljö- och klimatsynpunkt är:

- Rör på dig mycket och undvik tomma kalorier från fasta och flytande födoämnen.

- Var återhållsam med rött kött.

Den idag populära bantningskosten LCHF (lågt innehåll av kolhydrater, högt innehåll av fett) har ju av medicinsk expertis avfärdats som kost lämplig på befolkningsnivå. Det finns studier som tyder på ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar vid långvarig användning. Den har dessutom en negativ effekt på miljön.

Den diet som har bäst bevisvärde som nyttig på befolkningsnivå är den s.k. medelhavsdieten, med mycket grönsaker, frukt, fisk och skaldjur. Den innefattar inte det som kallas snabba kolhydrater, junk food eller tomma kalorier. Kommentar 15.3.2012: Det är tveksamt om jordens resurser räcker till för att många ska kunna äta denna sorts medelhavskost. En liknande kost, uppbyggd av svenska lokalproducerade råvaror, har i en studie visat sig ha lika goda effekter på olika blodvärden.

Den ökade användningen av LCHF kost är ett problem ur miljösynpunkt. Den innebär en extremt hög köttkonsumtion, på en nivå som troligen aldrig förekommit i människans evolutionshistoria. Köttproduktionen har lagts om från extensiv gräsbetande till intensiv, där kosten består av spannmål och kraftfoder, inklusive fiskmjöl.

Kor släpper ut mycket metangas, som är en stark växthusgas. 

Tittar vi på svensk köttproduktion så finns korna i vissa delar av Sverige, bl.a. Värmland, men deras mat odlas på andra platser. Det betyder bland annat att gödseln inte ingår i kretsloppet. De gräsmarker där korna går kan inte producera föda nog för dagens stora snabbväxande djur. I stället "importeras" spannmål som odlats på vår bästa åkermark (vi har inte mycket av den varan i Sverige) eller odlats i andra länder.

Kött från Latinamerika har nog mest betat gräs, men där tillkommer långa kyltransporter.

Får har tills nyligen endast betat gräs, men idag börjar man ge även dem kraftfoder för att de ska växa fortare.

I det gamla bondesamhället uppföddes grisarna till stor del på skulor, dvs matavfall. Idag får även de kraftfoder. Vi behöver minska på konsumtionen av fläsk för att vara miljö- och klimatsmarta.

Det finns studier som tyder på att fettsammansättningen hos gräsbetande djur är annorlunda än hos dem som uppfötts på spannmål, och att den skulle vara bättre för människan ur hälsosynpunkt. Men idag räcker inte det ekologiska köttet för alla som vill ha.

Vi kommer inte ifrån det: Befolkningen som helhet måste äta mindre kött. LCHF-dieten kan möjligen rekommenderas till dem som inte klarar av bantningen på annat sätt, och där viktnedgången av hälsoskäl är högprioriterad.

Varför har då LCHF-dieten fått sådant stort genomslag? Det finns studier som visar dess effektivitet som bantningskost. Men många av dessa studier visar sig vara sponsrade av amerikansk köttindustri.

Borde vi då bli vegatarianer eller veganer allihopa, för att spara på miljön? Nja, människan är antagligen inte gjord för enbart vegetabilisk föda. Vi har nog alltid ätit insekter, som lär ha mycket bra fettsammansättning, och smådjur. Att vi hittade fram till havet och musslorna sägs ha gett vår hjärna den näring den behövde för att växa. Däremot är en minskad konsumtion av kött en av de viktigaste enskilda åtgärden vi kan göra för att bidra till jordens hälsa.

Som laktovegetarian måste man inse att man "lever i symbios" med köttindustrin. Tjurkalvar och färdigmjölkade kor måste tas om hand på något sätt - det är nog rimligt att de blir människoföda.

Intressant är att industrialiserade sojaprodukter, som tofu, quorn och tzai, lär orsaka lika stora utsläpp av växthusgaser som motsvarande mängd protein i köttform. Även om man är vegan måste man alltså tänka på vad det är man äter.

Proteiner finns det gott om också i andra bönor, i sädesprodukter och i många grönsaker. Äter man en blandad vegetabilisk kost får man i sig de proteiner man behöver. Veganer kan däremot behöva tillskott av viktiga b-vitaminer som folsyra och B12 samt av järn. Det gäller framför allt kvinnor i barnafödande åldrar.

Idag har vi ytterligare ett problem. Den odlingsbara jorden minskar stadigt globalt sett, samtidigt som befolkningsmängden fortsätter öka åtminstone 40 år framåt. Vi måste hushålla mycket bättre med vår åkerjord. Då ska den utnyttjas effektivt och samtidigt hållbart. Den ska ge så mycket näringsrik föda som möjligt, utan att ytterligare utarmas. Då kan vi inte ha en stor intensiv köttproduktion. Djuren får lov att beta ytor som inte är odlingsbara, t.ex. ängsmark, hedar och skogar.

LÄS MER

Livsmedelsverkets stoppade miljösmarta kostråd

Peak soil  New Internationalist Magazine 1.12.2008 

Fler artiklar om mat 

Länkat till intressant. 

Länkat till nyligen.