Författare: Margareta Falk Hogstedt

Gäst vid LfMs årsmöte den 18 mars 2012 var Pär Holmgren,meteorolog och hedersdoktor vid Uppsala universitet, också aktiv i Artister för miljön.

Under titeln ”Det kommer aldrig att vara för sent - att göra så mycket som möjligt” lyfte han fram sina tankar i dialog med mötesdeltagarna.

Här några axplock ur en mycket intressant och delvis skrämmande diskussion.

Pär Holmgren inledde med att konstatera att ju mer vi lär oss om klimatet, desto mer oroande blir situationen. Scenarierna verkar alltid bli värre, frågan är mer hur mycket värre.

Senaste rapporten från FNs klimatpanel kom 2007, och nu väntar vi på rapporten från 2013. Den kommer att innehålla nya argument mot användning av fossil energi och ökade kunskaper om säkra gränser för koldioxidhalt i luften respektive acceptabel temperaturökning.

1990 var koncentrationen av koldioxid i atmosfären 330 ppm (parts per million), och man räknade då med 440 ppm som övre gräns. Idag har vi redan ca 385 ppm, men man anser att 350 ppm bör vara maxgräns. Utsläppen av koldioxid ökar fortfarande.

Det har också ansetts att två graders genomsnittlig temperaturhöjning på jorden är acceptabel. Idag ifrågasätts denna gräns. Två grader är troligen för mycket och kan innebära en risk för farliga återkopplingar (se nedan). En rimlig övre gräns är snarare 1-1,5^o. Hittills har jordens medeltemperatur ökat med 0,7^o, men med en ”intecknad” temperaturökning på 1,5-2^o genom minskade utsläpp av reflekterande svavelpartikar.

Vi vet mer om riskfyllda s.k. återkopplingsmekanismer (temperaturökning som förstärker olika processer som också ökar temperaturen) som kan leda till okontrollerbara skeenden

Återkopplingsmekanismer är bland annat: 

   - Albeidoeffekten. Genom smältning vid polerna minskar isen  som reflekterat  bort solenergin. Därmed ökar temperaturen

   - Havens uppvärmning. Världshaven som tidigare lagrat koldioxid håller på att bli varmare och surare och kan i stället börja släppa ifrån sig koldioxid.

   - Smältande tundror släpper ifrån sig metan, en mångdubbelt starkare växthusgas som kan accelerera smältningen och temperaturökningen.

   - Bortfall av luftförorenande ljusa partiklar (svavel) som tidigare reflekterat ljus. När fossila utsläpp minskar i framtiden försvinner partiklarna. Detta beräknas ge en temperatur ökning på 0,5-1^o. När vi slutar använda olja/kol blir det alltså varmare! När mörka partiklar från t.ex. vedeldning försvinner sjunker temperaturen något. Dessa partiklar ligger dock bara kvar kortvarigt medan koldioxiden stannar hundratals  år.

Situationen är alltså allvarlig och våra kunskaper om risker redan stora. Trots detta har motståndet mot omställning till andra energiformer lett till upprepade misslyckande i de stora klimatmötena, eller alltför kraftlösa överenskommelser. Motståndet  kommer framför allt från de sex länder som har stora egna investeringar och intressen i fossil energi (Rysssland, Kina, USA, Canada, Australien och Indien) medan EU är mer benäget att stödja en omställning men med för svaga åtgärder.

Egentligen borde omställningen ha börjat 1990 – då hade vi haft en möjlighet att stoppa uppvärmningen. Men fortfarande måste man göra allt som går för att minska koldioxidutsläppen. Mest radikalt – ur ett systemperspektiv – vore att nu helt sluta bryta kol och gräva upp olja, men så går det tyvärr inte till.

Olja har aldrig varit så dyr så länge som nu, och kanske är vi på Peak oil  nu – ett år eller två till, sedan minskar oljan som finns men blir allt dyrare att utvinna.

Viktigt blir att driva på den tekniska utvecklingen av alternativ. I delar av Afrika är sol-el redan billigare än kol och olja på vissa platser. Jordbruket måste förändras och drivas småskaligt och utan plöjning för att hålla kvar kolets i jorden. Globaliseringen med stora monokulturer har varit förödande för svenska småjordbruk som ur klimatsynpunkt är mycket bättre. Just nu importerar Sverige mer än 50 procent av sina livsmedel.

Det finns ett par intressanta ny tekniker som sägs kunna minska den upp den redan för höga koldioxidhalten i atmosfären .

   - BECC, bioenergy with carbon capture and storage. BECC, som utvecklats bl.a. på KTH, beskrivs som en kollagringsmetod som dammsuger atmosfären på koldioxid. Den prövas nu i en anläggning i Illinois.

   - Låsning av kol i åkerjord genom framställning av biokol, med en metod liknande milning. Biokol har inspirerats av en urgammal jordbrukskultur Terra Preta  i Amazonas, där kol bundits i jorden under tusentals år. Jorden blir dessutom extra näringsrik.

 Dessa metoder befinner sig på utvecklingsstadiet, men förefaller mycket intressanta.

Geoengingeering togs också upp, men riskerna verkar orimligt stora och oförutsebara.

Klimateffekterna är redan stora. Det finns redan miljoner (miljarder?) klimatflyktingar, och antalet kommer att öka. Därtill kommer alla de människor som går under i svält och naturkatastrofer som översvämningar, våldsamma stormar, torka, pandemier etc. De åtgärder som diskuterades vid senaste klimatkonferensen är otillräckliga och skulle leda till en temperatur ökning på cirka tre grader och ett dystert framtidsperspektiv för våra barn och barnbarn .

Sverige kommer att klara sig bättre än de flesta men kommer också att drabbas på olika sätt, av klimatflyktingar, ett förändrat sjukdomspanorama och sannolikt också av en havsytehöjning på minst en halv meter och troligen mer till år 2100. Samtidigt är Sverige, enligt Pär Holmgren, ett av de länder som har de bästa förutsättningarna för en omställning.

Hur kan vi gå vidare och skapa opinion för mer kraftfulla åtgärder?

http://intressant.se/intressant
http://www.dn.se/tema/klimatet 
http://blog.svd.se/klimatochmiljo/