Ett samhälle med ekonomisk kris, stor arbetslöshet och dyr energi till uppvärmning, produktion och transporter ser annorlunda ut än dagens.
Tidigare publicerat i Moderna Läkare 1/2012

Hållbarhetsforskning

Människan har alltid påverkat naturen. Ibland har det varit till fördel. I Sverige var det det gamla jordbrukslandskapet, utvecklat under tusentals år, som hade den största biodiversiteten. Andra gånger har det lett till katastrofer. På Påskön gick man hårt åt palmskogen. Vid en viss punkt nåddes tipping point, dvs. förändringen gick inte längre att hejda. Ett systemskifte inträffade, en oåterkallelig förändring av det ekologiska systemet. Jordbruket försämrades och i brist på båtar kunde man inte fiska. En utvecklad kultur raserades och befolkningen minskade.

Hockeyklubborna är en serie exponentialkurvor. Befolkningen, koldioxiden, temperaturen, utfiskningen, förlusten av bio­logisk mångfald, försurningen av haven – förändringarna sker med exponentiell hastighet. Planet bounderies är gränserna för vad planeten tål. Vi har redan över­skridit hållbarhetsgränsen för biodiversitetsförluster, klimat­förändringar och kvävecykeln. För sötvatten, odlingsland, försurning av haven och fosforcykeln närmar vi oss gränsen. För ozon i atmos­fären har vi lyckats vända utveck­lingen. För aerosoler i atmosfären och kemikalier finns ännu inga gränsvärden framtagna.

Den exponentiella tillväxten av befolkningen har avtagit, men före sekelskiftet ökar vi med 2-3 miljarder. Idag är det vuxna och äldre som blir fler – det föds inte fler barn än 1990. Klyftorna mellan fattiga och rika växer. Men vi vet att vid en jämlik fördelning av jordens resurser räcker mat och vatten, dvs. om vi i de rikaste länderna drar ner vår resurs­använd­ning till förmån för de fattigaste miljarderna.

Det ekonomiska systemet

Nationalekonomin bygger på ständig tillväxt av bruttonational­produkten, BNP, dvs. summan av omsättningen av alla varor och tjänster. BNP gör inte skillnad på det som är kontraproduktivt ur samhällssynpunkt (t.ex. miljö­förstörande) och det som är till godo (t.ex. samhällstjänster).

Ekonomin bygger på utbyte av varor och tjänster. I botten ligger det som hämtas upp från jord­skorpan av arbetande människor: växter, djur och mineraler. Tjänsterna är i första hand förädling av råvarorna och handel. Sedlarna och mynten används som ersättning för byteshandel. När någon fått ihop mer än vad som behövs för livets uppehälle kan denna köpa ytterligare varor och tjänster: mat som fraktats långa avstånd, färdigsydda kläder, kultur. Det är svårt att se en ekonomi som inte bygger på att människors arbete utvinner, förädlar och handlar med växter, djur och mineraler. Konflikten står mellan ekonomins förväntade tillväxt och jordens begränsade resurser.

Idag består större delen av ekonomin av virtuella siffror. Bankerna tillverkar ständigt mer pengar. Det finns inget samband mellan de ”pengar” som är i omlopp och det underliggande värdet av växter, djur, mineraler och människors arbete.

Dagens hot

Dagens stora hot är kommande klimatförändringar, energibrist och global ekonomisk kris. Nyligen har ett stort ras ägt rum Norge pga. extrema regn. Vi har våra senaste vintrar i åminnelse. Det är inte bara i fattiga länder som extrema väderhändelser blir vanligare.

Oil peak innebär att oljereser­verna slutat öka. Den billiga lätt­tillgängliga oljan är slut. Förr räckte en energiinsats motsvarande ett oljefat för att få ut 50 nya fat. Idag får man ut 10 eller ännu färre. De två energislag som finns i stor mängd är kol och sol. Vi är långt ifrån en hållbar metod för att ta hand den koldioxid som kolför­brän­ning orsakar, och vi är långt ifrån en teknik som ger nordbor billig solel under vintern.

Idag ökar klyftorna mellan fattiga och rika, både inom och mellan länder. Den ”nordafri­kanska våren” visar risken för social instabilitet och konflikter. Konflikter och krig raserar kultur, infrastruktur och miljö.

Om en global ekonomisk kris blir tillräckligt stor finns ingen som kan (eller vill) investera i energi. Vi drabbas av energibrist och stigande energipriser. Ett samhälle med ekonomisk kris, stor arbetslöshet och dyr energi till uppvärmning, produktion och transporter ser annorlunda ut än dagens. Greklands ekonomiska kris har medfört nedskärningar inom sjukvården, brist på personal och förrådsvaror, fler sjukhus­inläggningar samt ökning av självmord, våld, mord, rån, HIV-smitta och prostitution.

Nedskärningar i Sveriges sjuk­vård har pågått sedan krisen på 90-talet. Primärvården, psykiatrin, äldreomsorgen och den sociala omsorgen får inte de resurser de behöver för att ge god kvalitet. I Region Skåne, där 500 miljoner ska sparas på sjukvården, får vissa läkemedel inte förskrivas.

Framtidens sjukvård

Framtiden osäker. Katastrofer, bland annat pga. oväder och epidemier, kan komma att bli vanligare. Sjukhus, äldreboende och hem kan bli utan el och personal. Vägar och järnvägar kan bli oframkomliga så att det inte går att få fram mat och läkemedel. Krav på katastrofsamordning gäller endast myndigheter, trots att en stor del av vård och omsorg, inklusive IT-leverantörer, idag är privat.

Vi kan inte räkna med fortsatt tillväxt i samhället och sjukvården. Vi måste vara beredda på fortsatta besparingar och nerskärningar. Nya infektioner, antibiotika­resistens, kemikalierelaterade sjukdomar, bristande katastrof­hantering, brist på läkemedel, energibrist, dyrare utrustning mm. kan leda till att vi inte längre kan bota och behandla människor på samma sätt som idag.

Vad är då mina råd till mina yngre kollegor?
- Satsa på kunskapsbredd. Vi vet inte vilken kunskap som behövs i framtiden.
-Lär dig om miljörelaterade sjukdomar och infektions­sjukdomar.
- Bli oberoende av tekniken. Använd dina händer, ögon, näsa och stetoskop optimalt.
- Använd dina öron och ditt kroppsspråk i patientmötet. Kan du inte bota eller lindra så kan du likväl trösta.
- Minska beroendet av läke­medel. Utnyttja icke-farmako­logiska metoder.  
- Lär dig om äldre metoder, före antibiotikaeran.
- Tänk ”resurssnålt” och ”vård i hemmet”.
- Tänk ”katastrofberedskap”.
- Fundera över livets slut. Hur långt ska vi använda våra resurser till att förlänga liv?
- Du har hög status i samhället. Hur vill du utnyttja den?

DE FYRA HÅLLBARHETSPRINCIPERNA

Läkare för Miljön bildades 1991 som ett yrkesnätverk inom Det Naturliga Steget (DNS). Vi anser att vår tids viktigaste överlevnadsfråga är att vända samhällsutvecklingen mot ett uthålligt kretsloppssamhälle. Vi bygger vårt tänkesätt på de fyra hållbarhetsprinciperna:

I det hållbara samhället utsätts inte naturen* för systematisk....
… koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
… koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
… undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m) .
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
… från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

* Definition av ’naturen’: Naturen omfattar området från berggrunden till atmosfärens yttersta skikt, där de livsuppehållande naturresurserna finns (ekosfären).

LÄS MER

Här kan du hitta till några av de referenser som finns på denna hemsida.

Kentikelenis A et al. Health effects of financial crisis: omens of a Greek tragedy. The Lancet 2011:378;1457-1458 Läs här!

Rädda mannen – miljögifter påverkar fertilitet och utveckling. Svenska Naturskyddsföreningen 2011
Läs här!

Temanummer: Nanopartiklar. Läkare för Miljön december 2011 Läs här!

Bednarz B. Medicine After Oil. Orion Magazine juli-augusti 2007 Läs här!

Tomlinson I. Doubling food production to feed the 9 billion: A critical perspective on a key discourse of food security in the UK. Journal of Rural Studies 19.10.2011 Läs här!   

Hallberg J. Främja hälsa - en nyckel till hållbar utveckling. Landstinget Dalarna 2010 Läs här!   

Klimat- och sårbarhets­utredningen  Läs här!
The Geopolitics of Climate Change  FOI-R-2342-SE; 2007
Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter SOU 2007:60

http://intressant.se/intressant