Vi får allt mer och mer evidens för att icke-farmakologiska behandlingar kan ha lika god, eller till och med bättre, effekt på vissa sjukdomstillstånd. Ofta kan icke-farmakologiska metoder användas som komplement till läkemedelsbehandling, som då kanske kan minskas.

Genom att bättre utnyttja möjligheterna till icke-farmakologiska behandlingar kan vi minska förskrivning och användning av läkemedel. Det gäller även icke-farmakologiska metoder, förutom livsstilsomläggning, inom primär, sekundär och tertiär prevention.

Minskad förskrivning och användning av läkemedel är inte bara bra för miljön. Receptfria läkemedel som används på fel sätt kan orsaka sjukdom. Dit hör t.ex. huvudvärksmedlet paracetamol (Alvedon, Panodil mm) som kan ge leverskador och abstinenssymtom. Receptbelagda läkemedel kostar skattepengar och fördyrar sjukvården. 

Exemplen på effekter av icke-farmakologiska metoder är
- Musik minskar behovet av narkos och smärtlindring
- Stresshantering minskar risken för återfall i hjärtinfarkt lika bra som läkmedel
- Naturtavlor i patientrummet skyndar på tillfrisknandet
- Fysisk aktivitet minskar behovet av blodtryckssänkande medel och diabetesmediciner
- Mjölk och smörgås på kvällen minskar behovet av sömnmedel inom äldrevården
- God handhygien minskar luftvägsinfektionerna och behovet av antibiotika

Giftig sjukvård

Inom hälso- och sjukvården används många giftiga ämnen, förutom läkemedlen. Där finns tungmetaller och ämnen som kan klassas som organiska miljögifter. Desinfektionsmedel kan bidra till bildandet av marknära ozon.

Svensk sjukvård är ett föredöme. Många ämnen har fasats ut, men nya ämnen gör sitt intåg. LfM stödjer krafter som arbetar minskad användning av gifter inom andra länders sjukvård.

Traditionell s.k. neoklassisk nationalekonomi förutsätter att ökad materiell standard också medför ökad välfärd för samhälle och individ. Man anser att en ständig tillväxt är förutsättningen för en god ekonomi och god välfärd. Idag ifrågasätts detta alltmer. Ekologiska ekonomer hävdar att vi måste hålla oss inom de gränser som jordens kapacitet sätter upp.

Traditionell s.k. neoklassisk ekonomi hävdar att välfärd mäts i penningvärde - ju mer, desto bättre. Modern lyckoforskning tyder dock på att när människor nått en viss nivå av materiell standard och trygghet så upplever man sig inte lyckligare av att få ännu högre materiell standard. I stället är det mjuka värden man blir lycklig av - nätverk, tid för familjen, naturupplevelser etc.

Dagens ekonomiska system bygger på ökad (materiell) konsumtion samt risktagande i form av investeringar mm. Detta ökar risken för nya finansiella kriser med personliga tragedier som följd. För att människor ska vilja konsumera uppmuntras de att känna sig otillfredsställda,  missnöjda, inte nöjda med sin lott.

Kanske är det detta som ligger bakom att den mentala hälsan i befolkningen har sjunkit. Detta påverkar i sin tur kroppsliga funktioner och kan leda till eller förvärra folksjukdomar.

Läs mer här!

Vårt välstånd har byggts upp med riklig och billig energi från fossila bränslen. Detta har medfört klimatförändringar som har en rad negativa effekter på miljö och hälsa. Inom en snar framtid kommer tillgångarna till olja och gas att minska. Kärnkraft kan under en begränsad period kompensera bortfallet. Men är miljö- och hälsoeffekterna mindre?

Redan 1992 stiftades en lag i Sverige att inga mätinstrument innehållande kvicksilver fick köpas, säljas eller tillverkas. En kampanj för insamling av termometrar och blodtrycksmätare startade, och snart var de helt borta från sjukvården. Dagens unga läkare och sjuksköterskor har knappast sett något annat än kvicksilverfrIa mätapparater. Så är det dock inte i de flesta andra länder.

Idag är det säkerställt att klimatet på vår jord håller på att förändras. Det tycks som om det blir mer av allting: När det blåser så blir vindarna starkare. När det regnar så blir det större regnmängder. När det är varmt blir det varmare. När det är torrt blir det ännu torrare. När det blir kallt blir det ännu kallare. Vädret blir över huvud taget mer instabilt, det blir kraftigare svängningar.

• Vektorburna sjukdomar ändrar utbredningsområde. Ett exempel är att fästingarna spritt sig längre norrut, och med dem borrelia och fästingburen hjärninflammation. Vi har malariamyggor i Sverige - kanske finns en risk att malaria återkommer.
• När människor utsätts för temperaturer de inte är vana vid (varmare eller kallare än normalt) ökar dödligheten.
• Torka, skyfall, orkaner, översvämningar, stigande havsnivå och andra naturkatastrofer förändrar levnadsvilkoren för människorna.

Sjukvården måste förbereda sig för det förändrade sjukdomspanoramat som kan uppstå. Likaså måste samhället förbereda sig för de små och stora naturkatastrofer som kan inträffa.

LfM ger ut en papperstidning, Nyhetsbrev från LfM, med fyra nummer per år. För att kunna öppna dem måste du ha Adobe Reader installerat.

Prenumerationspriset är 100 kr per år på pg 14 43 65-4. Glöm inte namn och adress även vid internetbetalning! Vid bankgirobetalning vill vi ha en avisering för att veta vem det gäller.

Viss möjlighet till annonsering finns efter godkännande från styrelsen.

Läs tidningen   

4/2009 Tema: Klimatförändringar och hälsa

3/2009

1-2/2009 Tema: Läkemedel, miljö och hälsa. Referat från seminariet 12.11.2008.

3-4/2008

1-2/2008 Tema: Östersjön. Referat från Så räddar vi Östersjön!

4/2007

2-3/2007 Tema: Klimatpolitik

1/2007

4/2006 Tema: Sjukvård som inte skadar. Referat från CleanMed Europe

2-3/2006 Tema: Mat, hälsa och miljö. Referat från Mat för livet

1/2006

3-4/2005 Tema: Kärnkraft

1-2/2005 Tema: Kemikalier

4/2004

2-3 2004 Tema: När oljan blir dyrare

1/2004 Tema: Trafik, hälsa och miljö