läkemedel och miljö

  • På CleanMed Europe 2016 presenterades två olika databaser om läkemedel och miljö.

  • Läkemedel förorenar våra vatten – läkare bör agera

    Debattartikel Läkartidningen 2021-02-22

    Bertil Hagström och Sven Langworth

    Läkemedel förorenar våra vatten – läkare bör agera (lakartidningen.se)

  •  

    Informationsskrift till läkare om läkemedel och miljö

    Läkarförbundets Råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) i samarbete med Läkare för Miljön (LfM) och Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)

    https://slf.se/publikationer/lakemedel-och-miljon/

  • Artiklar i Läkartidningen om läkemedels miljöpåverkan

    Läkartidningen 200204

    Läkemedlens miljöpåverkan är inte en icke-fråga

    https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/02/lakemedels-miljopaverkan-ingen-icke-fraga/

    Prispressade läkemedel utan miljöhänsyn kan stå oss dyrt. Läkartidningen  120403  

    https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2012/04/prispressade-lakemedel-utan-miljohansyn-kan-sta-oss-dyrt/

     

  • År 1997, när LfM spred vår rapport om läkemedel och miljö, var läkemedels miljöpåverkan en tämligen osynlig fråga. Rapporten blev en väckarklocka, liksom våra seminarier på 80-talet. Framför allt Apoteket AB och Stockholms läns landsting tog åt sig frågan som sedan vuxit både inom och utom Sverige. Den är nu högt uppe på FN- och WHO-nivå. Svenska institutioner är fortfarande pådrivande.

  • Läkemedelsindustrin är ofta en del av kemikalieindustrin. Båda är ökända när det gäller hänsynstagande till människor och miljö. Exemplen på hur profiten fått ta överhand är många. Enskilda och organisationer har fått kämpa hårt för att i en del fall få rättelse. Men det finns också goda krafter inom industrin.

  • Läkemedlens miljöpåverkan är ingen "icke-fråga"

    Artikel av Bertil Hagström och Karin Båtelson i Läkartidningen 2020-02-04.

    "Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) har tagit fram en informationsskrift med en rad åtgärder förskrivande läkare bör överväga för att minska miljöpåverkan från läkemedel. Här följer ett urval:

    • Undvik bredspektrumantibiotika generellt samt fluorokinoloner, som är svåra att bryta ner.
    • Tänk över förskrivningen av östrogenpreparat (som finns i p-piller med gestagen), då de har skadliga effekter på könsdifferentiering samt fertilitet hos vattenlevande ryggradsdjur. Diskutera gärna andra alternativ med patienten (exempelvis spiral).
    • Minska förskrivningen av diklofenak. Försök visar att diklofenakkoncentrationen i avloppsvatten leder till histologiska förändringar hos fiskar. Andra NSAID-preparat förefaller mindre farliga för miljön.
    • Begränsa användningen av bensodiazepiner (exempelvis oxazepam). I försök gav bensodiazepiner, i samma koncentrationer som uppmätts i naturen, kraftiga beteendeförändringar hos fisk. SSRI-preparat kan ge liknande effekter.
    • Välj pulverinhalator till patienter med astma/KOL. Pulverinhalatorn minskar koldioxidavtrycket med 200–400 kg CO2e/patient och år [3] (motsvarande en flygresa Stockholm–London tur och retur) jämfört med drivgasinhalatorn.

    Läkares förskrivningsmönster påverkar miljön. Vi hoppas att informationsskriften kan höja medvetenheten hos läkare, och även i övriga led i beslutskedjan, om vilka läkemedel vi använder." 

    https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/02/lakemedels-miljopaverkan-ingen-icke-fraga/

  • En poster som kan användas i det dagliga kliniska arbetet med tips kring läkemedelsförskrivning med fokus på miljön. 
  • Inbjudan rundabordssamtal Sprayinhalatorer och klimat

    Sveriges regioner och landsting är idag väl framme för att bedriva en hälso- och sjukvårdsverksamhet med så begränsad miljö- och klimatpåverkan som möjligt. Klimat- och miljörelevant upphandling från central nivå samt lokala initiativ har haft konkret effekt på mängden koldioxid-ekvivalenta gaser som produceras.

    I policy- och styrdokument beskrivs miljömål samt hur dessa ska uppnås. Bland annat lyfts läkemedels miljöeffekt fram som en fråga som bör hanteras. Däremot saknas tydliga skrivningar och riktlinjer för hur ett läkemedels hantering och bruk ska värderas ur ett miljö- och klimatperspektiv. En nyligen presenterad studie visar att exempelvis byte från drivgasinhalator vid behandling av astma och KOL till en mer klimatvänlig pulverinhalator kan innebära minskade utsläpp på motsvarande 200-400 kg koldioxidekvivalenter gaser per person och år. Det motsvarar en flygresa Stockholm-Mallorca tur och retur. Med uppskattningsvis 190 000 personer som lider av astma i Stockholms län kan alltså klimateffekten bli betydande.

    Syftet med ett rundabordssamtal med experter från sjukvården, representanter från Region Stockholms klimatarbete och politiska beslutfattare är att öka medvetenheten om klimataspekten kring användningen av inhalerade läkemedel. Det samtalas även om vilka åtgärder som är nödvändiga och genomförbara för att minska den klimatpåverkan som läkemedels bruk och hantering innebär.

    Utgångspunkt för samtalet är data presenterad vid Svenska Lungkongressen i Stockholm i april 2019 (poster bifogas), om hur ändrad hantering och bruk av läkemedel kan bidra till minskad klimatpåverkan.

    Referens: SCB, Nationellt vårdprogram för KOL, LMV, ICAO.

    Anmälningar till Karl Ejnar,  (OSA-datum anges på respektive inbjudan).






ORGANISATIONSNUMMER (Reg.no.) 80 24 00-2787
PLUSGIRO (Nordea postal bank account) 14 43 65-4
SWISH 123 458 57 09

© 2024 Läkare för Miljön
Logga in som administratör
Skicka ett meddelande