Lagom till vårt klimatsymposium på medicinska riksstämman 6 december brakar det loss på DNs debattsida. Tre kända klimatskeptiker skriver bland annat om hur miljörörelsen finansieras inte bara av fossilindustrin utan också av EU. Det senare skulle leda till ett ömsesidigt beroende. De menar också att globala miljöavtal inte är förenligt med demokrati, och att miljörörelsen vill driva oss mot en icke-demokratisk styrning.
Gösta Alfvén, LfM, replikerar att den globala uppvärmningen inte går att motsäga med vetenskapliga argument.Fyra andra akademiker har svårt att ta denna konspirationsteori på allvar.
Johannes Åman, DN, tycker att det som var bra i artikeln försvann i en "konspiratorisk snårskog": att journalister slarvar med källkritiken och att delar av miljörörelsen drivs i antidemokratisk riktning.
Som ordförande för en fattig miljöorganisation blir man fundersam över författarnas teorier. Vi vet att de summor industrin lägger ner på lobbying i EU är kopiösa. Jag tror inte de kan jämföras med det stöd de lämnade till några konferenser på 70-talet. De lär heller inte kunna jämföras med de summor miljörörelsen har till sitt förfogande, inklusive bidragen från EU.
När det gäller demokratin är det svårare. Det händer fortfarande att människor hävdar att vi måste minska barnafödandet för att rädda världen. Då glömmer de att den globala fertiliteten idag ligger på knappt 2,6 barn per kvinna. Ska vi minska antalet nyfödda räcker det inte att Kina har ettbarnspolitik. Även Europa, USA och andra västländer måste införa ettbarnspolitik. Är det över huvud taget möjligt i demokratiska länder? Själv tror jag inte det. (Observera att det inte föds fler barn idag än för 20 år sedan. Ökningen av världens befolkning ligger helt och hållet i att vi lever längre.)
Självklart har ett land som Kina lättare att peka med hela handen och bestämma att nu slutar vi bryta kol, nu slutar vi flyga, nu satsar vi på omställning till lokal försörjning. Men en diktatur har så många bieffekter, och missar så många positiva effekter. Åman säger "demokrati är vårt främsta redskap för fredlig konfliktlösning". Kanske är det så. Jag tror heller inte att de länder som idag räknas som hyggligt demokratiska vill gå över till någon form av totalitarism.
Att lämna över beslutsfunktion till ett centralt organ motsäger inte demokrati. Ända sedan vi vandrade ut ur Afrika har det funnits ledare. Demokratin kännetecknas bland annat av att folket har inflytande över vem/vilka som blir ledare, att beslutsprocessrna är transparenta, att det finns ett oberoende domstolsväsende man kan gå till när man tycker sig blivit felbehandlad, att det finns yttrandefrihet och att korruptionen är liten.
Om vi har för lite global demokrati idag så inte lär det bero på miljörörelserna. Nej, i stället är det företagen med stora pengar som har möjlighet att på ett otillbörligt sätt påverka beslutsfattarna i EU.
LÄS
Domedagsindustrin har blivit en självgående maskin Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård och Marian Radetzki, DN debatt 2.12.2013
Gör inte omställningen från fossilsamhället ännu svårare Replik, Gösta Alfvén, LfM, DN 3.12.2013
Klimathotet: Demokrati är inte problemet Ledare, Johannes Åman, DN 3.12.2013
Det är ingen konspiration utan ett verkligt problem Replik, DN 2.12.2013
När klimatet blev politik Svenolof Karlsson om Jacob Nordangård, Katternö februari 2012, sid 8-10
Terms & Conditions
Rapport
My comments