Hållbar utveckling handlar om ett bra liv- för alla - nu och i framtiden. För att främja välmående miljö, kultur, människa och ekonomi behöver vi utgå ifrån det som är en realitet för alla; att vi bara har en planet att dela på.

Läkare för Miljön bildades 1991 av dåvarande cancerläkaren och nuvarande hållbarhetsforskaren Karl-Henrik Robèrt. Han hade några år tidigare grundat Det Naturliga Steget som bygger på ett antal s k systemvillkor. Dessa går i korthet ut på att vi måste hushålla med de råvaror vi hämtar från naturen/jordskorpan och se till att avfallet från det vi producerar av dessa råvaror inte överstiger vad naturen kan ta hand om och återföra till kretsloppet. Inte heller får vår verksamhet minska den biologiska mångfalden. Dessa saker krävs för att människors grundläggande behov skall kunna tillgodoses på lång sikt.

Därefter har ett antal värdegrunder tillkommit som är viktiga för LfM:

• FNs Globala mål för hållbar utveckling. Särskilt mål 3 (hälsa och välbefinnande), 6 (rent vatten och sanitet), 11 (hållbara samhällen), 12 (hållbar konsumtion), 13 (motverka klimatförändring), 14 (friska hav och vattendrag) och 15 (ekosystem och biologisk mångfald). http://www.globalamalen.se/
• Rapporter och slutsatser från FNs klimatpanel (IPCC). http://www.ipcc.ch/
• Lancetkommissionen om klimat och hälsa. http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(09)60935-1/fulltext
• Vetenskapliga rapporter och information om läkemedel och inverkan på människors hälsa. http://www.janusinfo.se/Global/Miljo_och_lakemedel/lakemedel_miljo.pdf . Dessutom tillkommer olika källor för toxiska tungmetaller som kadmium, samt hormonstörande ämnen.
  
  

Historia

Under början av 1990-talet startade ett antal yrkesföreningar som utformade sitt arbete efter de fyra systemvillkoren. Läkare för Miljön startades 1991 av Karl-Henrik Robèrt. Under de första 10 åren var biltrafik, luftföroreningar och psykologiska aspekter på beteendeförändringar i fokus.

LfM gjorde ett pionjärarbete med att uppmärksamma miljöeffekter av läkemedel. Via en enkät till läkemedelsbolagen framkom 1996 att det inte gjordes något miljöarbete över huvudtaget. Genom ett idogt informations- och påverkansarbete inleddes samarbeten med Stockholms läns landsting, Apoteksbolaget och andra vilket gjorde att läkemedelseffekter på miljön under tillverkning, användning och i avfallsledet kom upp till diskussion. Så småningom kom information och miljöeffekter av läkemedel in i FASS och arbetet med att minimera miljöeffekter av läkemedel kom igång. Detta gällde inte bara nationellt utan också internationellt.

Klimat och hälsa har varit på föreningens agenda sedan 25 år i form av många seminarier för läkare och annan sjukvårdspersonal, politiker och administratörer. Tidigt skedde samarbete med Ingenjörer och Artister liksom Ekonomer för Miljön. En klimatgrupp har skapats inom föreningen (ansvarig Gösta Alfvén). Symposier om klimat och hälsa och läkarens ansvar genomfördes på Läkaresällskapets Riksstämma 2013 och 2014.  En deklaration antogs av olika medverkande organisationer 2014 (länk). Ett temanummer i Läkartidningen (nr 14/2014) om ”Framtidens miljö och hälsa” följdes av ett symposium. Olika seminarier, också på Riksstämman har hållits om mat, klimat och hälsa. Ett samarbete inleddes med Läkarförbundet som upprättade en Arbetsgrupp för klimat och hälsa i vilken två av medlemmarna i föreningens styrelse ingick. Dessa medlemmar har också varit representanter för Läkarförbundet vid FN:s klimatmöten i Paris, Marrakech och Bonn och deltagit i olika seminarier under Almedalsveckorna i samarbete om klimat och hälsa. Läkarförbundet har godkänt ett policyprogram för klimat och hälsa (2015). Under 2017 höll föreningen i ett symposium om Klimatet och barnet, vid Barnveckan i Göteborg vilket ledde till att barnläkarna senare under året antog ett policyprogram om barn, klimat och hälsa.  Föreningsmedlemmar har hållit föredrag om klimat och hälsa inom läkarutbildningen och för sjukvårdshuvudmän och också deltagit i författandet av en skrift från Naturvårdsverket: Barns hälsa drabbas extra hårt av klimatförändringar. Föreningen samarbetar också med Läkaresällskapet, Fossilfritt Sverige, Ingenjörer för Miljön och Klimatriksdagsorganisationen.

Internationella samarbetspartners är Health Care Without Harm, Clean Med, International Society of Doctors for the environment (ISDE), Health and Environment Alliance (HEAL).

Kemikalier som tidigt uppmärksammades av föreningen var toxiska metaller. Detta återkom omkring 2010 i samband med slamdebatten i vilken kadmiumfrågan är central. Frågan om hormonstörande kemikalier har också bevakats via seminarier, remissvar och debattinlägg. Nanotekniken som är i stark framväxt innebär ett paradigmskifte inom medicinen vad gäller diagnostik och terapi. Nanomaterial finns inom alla teknikbranscher idag. Problemet är att nanopartiklar är så små att de lätt kommer in i levande organismer, inklusive människokroppen och är svåra att mäta och kategorisera. Som en följd av detta råder det stor kunskapsbrist om spridning i miljön och toxiska effekter. Samtidigt saknas reglering och nanomaterial blir allt vanligare på marknaden. I ett temanummer i Läkartidningen har detta tagits upp (nr 27-29, 2017).